När våra döttrar var i yngre tonåren fick de goda möjligheter att utvecklas som ryttare. För att gå vidare i sin utveckling kan det vara bra eller t o m nödvändigt att byta häst. Varje häst är sin egen individ och du lär dig i arbetet att förstå och möta hästen. Det är bra att rida många olika slags hästar för att bredda erfarenheten och kunnandet. 
 
När vi var aktiva inom Svenska Islandshästförbundet talade vi ofta om att det finns så många fina hästar som inte används fullt ut. Vi resonerade om ett system med mentorer som kunde låna ut fina tävlingshästar till duktiga ungdomar. En välmeriterad instruktör eller förening (?) kunde "gå i borgen" för att träning och upplägg skulle bli seriöst och säkert för häst och ryttare. Ordentliga fodervärdsavtal skulle ligga till grund för upplägget - kompletterat med en individuell träningsplan för ekipaget. 
 
Redan i somras fick vi ett tips på en duktig ungdomsryttare som är elev till Sabina Swärd, och vi bestämde oss för att supporta denna duktiga tjej och har för ett år lånat ut förstaklasshingsten Krummi fra Stall Lerbrua. Krummi var hos Sabina Swärd när vi var i Italien och hon känner honom väl och finns med som mentor och instruktör. 
 
 
 
Det passade bra i tiden för oss eftersom vi inte var så väl förberedda på hästlivet igen. Gården är såld och vi skulle egentligen bo i Italien denna tid var det ju tänkt. 
 
Besiktningen gick utmärkt och Krummi har redan flyttat. Det var då som veterinären, en man, blev förtjust i Krummi och inte vill lämna oss. Till protokollet tillfogade veterinären särskilt: mycket trevlig häst.
 
Nu bor Krummi på en fin gård här i Skåne, med andra islandshästar i hagarna omkring, hans egen hage är drygt 1 hektar (!), där kommer han att trivas bra. Hela familjen är engagerad och på något sätt känner jag igen oss i dem, som vi var förr i tiden. När man har hästar så är det en livsstil där alla bör vara överens, någorlunda i alla fall. Det tar mycket tid och pengar att satsa och då är det ju extra kul om alla i familjen gillar läget. Så känns det med denna familj. 
  
I vår familj har vi haft hästar och egen gård i 25 års tid och islandshästen specifikt i 20 års tid. 
 
Vi var väldigt aktiva i föreningsarbetet under många år från 2004. Härliga år med god gemenskap, hårt arbete - men det var det värt. Under dessa år lärde vi känna så många bra familjer och dessa är viktiga för oss än idag. Vi förstår det hårda arbetet och de medvetna valen man måste göra för sporten. Så är det med all sportslig aktivitet förstås. 
 

Kopplat till vårt intresse för hästsport och särskilt då evenemang med islandshästar har vi varit med i organisatoriska upplägg som Flyingedagarna 2005, Flyinge Ishest och ISI–CUP SWEDEN

 

 

 
Intresset för islandshästar har vi länge haft och förstås så är det svårt att släppa taget helt.
 
Nu köper vi oss lite tid för att fatta bra beslut för framtiden och Krummi tas hand om och kommer att tränas och tävlas.
 
När vi kan, kommer vi att sitta bänkade på tävlingarna - det skall bli spännande. 
 
Den 2 januari 2020, blev Jarl fra Midkrika belönad med hederspris för sina avkommor och jag är stolt ägare till Krummi som är efter Jarl. Tillsammans med Stian Pedersen från Norge, tog Jarl flertalet VM- och NM-medaljer, imponerande leverans. Krummi är född och uppvuxen på Stall Lerbrua, hos Ellinor Moen, i det vackra norska landskapet. Vi lärde känna Ellinor när dottern Ida Fia bodde där och gjorde praktik under ett år. Vi fick några år senare förtroendet att köpa Krummi och han flyttade till Skåne och Trillabakka Gård. Vi har gjort en intressant resa med denne hingst som kom direkt från fjället och lärt oss så mycket. 
 
 
Idag står Jarl fra Midkrika hos Rune och Steffi Svendsen i Danmark. Han tävlades på hög nivå tills bara för något år sedan och används flitigt i avel. Hållbarhet och styrka är nog det mest utmärkande för hans avkommor tillsammans med fina gångarter - där de flesta är fyrgångare. 
 
Krummi blev bedömd i Danmark och Tyskland där han blev förstaklasshingst som fyrgångare, efter bara tre månaders ridning. Anne Stine Haugen Stald Gavnholt gjorde det förberedande arbetet och visade honom framgångsrikt. 
 
Hästlivet är inte helt lätt att skaka av sig . . . det är ett sätt att leva . . . 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej