Att arbeta med händerna är meditation och ger ett fint lugn inombords. Jag har börjat att testa och leka med akvarellfärgerna och det är så kul. Man kan dock inte ångra sig, som man ju kan med andra metoder. Nu provar jag i all enkelhet och det är verkligen roliga timmen här på ovanvåningen. Denna våningen trivs jag så bra på. Ida Fia och jag är båda personer som behöver ganska så stort utrymme och detta är som att bo i varsin lägenhet. Vi får den ro som vi behöver för våra olika aktiviteter och kan, när och om vi vill, äta och göra saker tillsammans på bottenvåningen. 
 
 
 
Trappan till min ovanvåning är farligt brant, men hjälper nog mig i min träning känner jag. Det är många gånger jag går upp och ner varje dag. Sonen Axel blev allvarligt bekymrad, man bryter nacken om man faller. Det kan nog hända - och därför krävs god koncentration och ingen stress när man traskar. 
 
Trappan till källaren och tvättstugan är dock värre, men den får vi lösa till våren/sommaren. Duktig snickare från Veteranpoolen har redan byggt en ny trappa till Ida Fias lilla byggnad, den blev enkel och fin, gåvänlig får vi inte glömma. Tillbyggnaden ligger fyra trappsteg ner och det behövdes en bra tappa. Gamle Isak, 105 år, svänger enkelt upp och ned för den nya trappan. 
 
När vi flyttade från Trillabakka Gård var jag frestad att kasta alla våra gamla regissörsstolar, vilken tur att så inte blev fallet! Hur kunde jag ens tänka tanken? Jag och Anders gillade skarpt dessa stolar, vi hade dem i köket och på andra ställen. Många kvällar har vi hängt i dessa och resonerat och löst alla problem ute i världen. Ett gäng köpte vi i Danmark, ett annat gäng på Habitat i Bryssel, när vi bodde där. Stolarna är enkla regissörstolar och goa att sitta i och tyvärr så har man, vad jag förstår, lagt ned tillverkningen i Danmark (Hyllinge Möbler). Nu har jag typ 10 stycken som jag skall bättra på med nya tyger, såptvätta stommen och skruva lite här och där. Jag hittade ett bra grått utomhustyg, typ tunnare markisväv, som jag beställer och fixar nya klädslar. Hoppas min enkla symaskin från Ikea klarar "pressen" så att säga. Det är sån lyx skall ni veta att ha tiden att göra dessa projekt. Jag har också ett trevligt runt pelarbord av modell äldre som jag skall slipa ner och måla svart, eller möjligen mörkt grått. Vilken lyx! 
 
 
Jag skall köpa en "skivspelare" och spisa våra gamla skivor som jag tog med mig från gården. Där finns mina första med Supertramp, Genesis, David Bowie, Jesus Christ Superstar och många många andra. Jag ser mina teckningar och texter i skivfodralen och vips så är man 15, 16, 17 år igen. Härligt att jag inte har kastat detta. Det finns också en del av Anders skivor här. Allt skall sparas och tas hand om. Kanske också en del från min svärfar Karl Axel. Sonen Axel samlar på äldre filmmusik och har visst köpt sig en "skivspelare" - han säger att det är god kvalitet. 
 
 
Jag har t o m taggat ner så pass mycket att jag börjar lyssna på musik igen (?) - det har inte funnits plats i mitt hjärta så att säga. Med min ledighet skapar jag igen utrymmet, jag tar mig nu friheten. 
 
Så rätt som Sting "säger" - If you love somebody set them free - det är bäst. Tillsammans med David Bowie är nog Sting favoriten helt enkelt. Denna versionen spelar Sting tillsammans med saxofonisten Branford Marsalis. 
 
Utanför fönstret regnar det och det har varit mörkt sedan klockan tre (?) - oh vad jag längtar söderut.
Nu får jag igen skjuta på mina planer eftersom läkningen efter den utdragna tanden, den jag skadade, inte går enligt planerna. Nu skall jag opereras den 20 januari. Hemska tanke. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej