Hur gick detta till? Det vara livet som svepte förbi mig när jag lite snopet stod kvar på perrongen?
 
Jag fyller 61 år (!) visar det sig och nedräkningen har börjat. 
 
 
 
 
Frågan kom upp när jag tillsammans med min tandläkare Peter planerade för att lösa gluggen som jag ju begåvats med. Peter vill gärna arbeta långsiktigt - vi enades om att det nog räcker att vi tänker hållbarhet kring 15 år. Låt oss säga att jag blir kring 75 år gammal, om jag har tur. Då kan Peters förslag räcka min tid ut så att säga. 
 
 
 
 
Hemska tanke kan man tänka - men jag är inte rädd för döden, det blir säkert bra. Kanske kan jag rentav åter igen träffa personer som varit viktiga för mig; min far, min ende make, Kurt & Signe, våra fina hundar Frida, Elsa och Tuff, vår lilla ponny Diana och Lilla My, kanske fina islandshästen Huld och Djarfur - vem vet? 
 
Det är nu i april månad 12 år sedan jag köpte Trillabakka Gård och flyttade in. Dessa tolv år har gått i rasande fart,  det är helt klart. Så mina femton år, som förhoppningsvis ligger framför mig,  lär ha passerat innan jag hinner blinka. Antagligen står jag där på perrongen igen, snopen över att det var livet som passerade. 
 
 
 
 
Vad vill man då sin sista tid i livet? Jo jag vill inte att mörkret, regnet och blåsten skall härska och dominera mitt liv från oktober månad till april månad. Då kommer ju ett halvt år att bara försvinna in i mörkret. Vilken fasa! 
 
Det har jag inte tid till och jag vill hellre leva mina sista år i kvarteren där våren ger sig tillkänna tidigt och hösten dröjer sig kvar i det längsta. Kanske kan jag spara in tre fyra månader varje år och det är ju mäktigt.  Jag har då förlängt den lilla rest av livet som jag har kvar. 
 
Det viktigaste för mig i livet som strax passerat är tre fantastiska barn som vi fick som gåva.
Alla tre är högt älskade, de skulle bara veta. Två kvinnor och en man blev de som vuxna. 
 
I radion hör jag oron för coronaviruset, läget är allvarligt. Just nu är jag själv hemma med halsont, huvudvärk och snuva, jag arbetar hemma för säkerhets skull. Jag vill inte smitta någon, vare sig det är corona eller en vanlig influensa/förkylning. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej