Klockan är dryga kvart över nio och det är söndag morgon. Nyss kom en regnskur utanför mitt fönster och fåglarna har precis hämtat sig, nu är det åter igen fin fågelsång som nästan överröstar min radio och P1. 
 
 
  
Jag har svårt att vänja mig vid detta bekväma liv, att ha tiden att duka upp frukosten på sängen och sitta här bekvämt och skriva ett nytt blogginlägg som trycker på. 
 
 
 
 
 
Förr skulle man upp tidigt för att ge hästarna frukost, antingen i stallet eller ute i hagarna. Morgonbrasan var man tvungen att tända tidigare så att huset blev lite uppvärmt. På med raggsockar eller ulltofflor för att inte frysa. När hästarna fått frukost och brasan sprakade - då åt jag alltid min frukost i sängen. Nu ser jag att Trillabakka Gård moderniseras och anpassas efter familjen som bor där. Man har ju olika behov och prioriteringar, så är det. 
 
Jag längtar åter till ett hus där golven knarrar och en historia berättas. Där jag måste tända brasan för att inte frysa, där lugnet finns, gärna i en skogsglänta. 
 
Vi har varit på många visningar och allmänt är husen förskräckliga, så förstörda. Än så länge är det bara två hus jag skulle bli glad av och de blev sålda framför min näsa, långt över den budget som jag har. 
 
Skall jag invänta pandemin och om ett par år köpa ett litet hus i södra Frankrike direkt? 
 
Karin Kloo, mäklare i södra Frankrike, har hus som jag längtar till och min nivå av pris. Det är oftast trettio minuter till Medelhavet och faktiskt inte så långt till Italien heller. För en dryg miljon kan du köpa fina små hus som inte är överrenoverade och förstörda. Ett hus med en vacker trappa, vackra originalgolv och finaste tegeltak? Ibland betalar du en halv miljon! 
 
Om vi säljer Skårebacken, så att också dottern Ida Fia kan gå vidare i sitt liv, kan jag ju faktiskt bo i den finfina husbilen. Där finns allt jag behöver; värme, vatten, el, kök, sovplats, dusch och toalett. 
 
Jag kan ställa den på fina platser där jag skulle trivas bra. Varför inte? 
 
 
 
 
Som ofta har vi otur och grannarna snett över skall också sälja och annons kom ut i fredags. De har ett hus med pool, stora uteplatser, större trädgård, växthus och garage och vi får nog dra oss tillbaka. Vi vågar inte gå ut med vårt lilla mysiga hus som har helt andra värden. Mjuka värden som såpskurade golv, originaldetaljer från 30-talet och den absolut finaste trädgården går inte hem hos gemene man tror jag. De flesta vill ha stora hus, stora trädgårdar och lite lyx, och allrahelst för lite pengar. 
 
Tanken var att vi skulle fotografera kommande vecka och lägga ut annons, Bjurfors har fått uppdraget. Men nu backar vi nog en stund, kanske t o m till maj månad, då det är som finast här på Skårebacken. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej