Jag smet ut i trädgården denna eftermiddag, jag tog ledigt efter lunch helt enkelt.
Vaknade med huvudvärk och vad är då bättre än att vara ute och arbeta i trädgården
 
 
 
 
Jag gick nästan 6 000 steg och huvudvärken släppte. Fallfrukten från två äppleträd skall sorteras, vi brukar ta med oss till hästarna en gång i veckan. Gräset är klippt och kanterna är klippta, det gör jag bara en gång i månaden. Trädgården är väldigt lättskött, likaså huset, man storstädar på knappt en timme. 
 
 
 
 
Hösten har gett sig tillkänna och färgerna bleknar sakteliga. Mormors favoriter, Kärleksört, blommar nu och är vacker till färgen. Kanske kör jag in till kyrkogården och ställer några till henne nu när de är som vackrast. Jordgubbarna skall trimmas i november. Perennrabatten får jag ordna i oktober-november gissar jag. Den blommar fortfarande hej vilt.
 
 
 
 
 
Trädgårdskomposten behöver lite omsorg och det får bli imorgon. Jag har haft en härlig eftermiddag iförd mina arbetsbyxor, som jag trivs allra bäst i. 
 
 
 
 
 
Jag har också hämtat mig och sparat massor med arbete och pengar eftersom det inte blev någon gammal skola (denna gång). Mina goda vänner är så kloka och bra. De säger vad de tycker och ger mig så bra råd. Annars har jag ju bara Ida Fia att resonera med, det är bara vi två nu när pandemin håller oss alla i strama tyglar. 
 
Det gäller att hålla modet uppe. På måndag skall jag till jobbet, jag skall hälsa på vår italienska gästprofessor från Milano. Vi har ett intressant symposium på eftermiddagen. Jo, det stämmer, han kommer från Milano. Vår gästprofessor.