Äntligen, nu funderar jag i termerna; dramatisk kurva, tre akter, karaktär, tema, struktur, drivkraft, inre, yttre, dimensioner, direkt, indirekt, dialekt, social dialekt, talspråk, formatering, dramatisk situation, drivande fråga osv. 
 
Dessa termer höjer man till litteraturvetenskap - men egentligen är det ju helt enkelt livet som man lever. Livet innehåller alla dessa termer - dramatisk kurva, vändpunkt, drivkraft mm - det pågår hela tiden, konstant. Hela livet är en dramatisk kurva så att säga. 
 
 
Många av er vet hur länge jag har längtat efter att få möjligheten att skriva. Igår medverkade jag i en workshop, digital, via Zoom - och det handlade om att skriva Novell (den korta berättelsen). 
 
Plötsligt satt jag där med en grupp likasinnade, ett gäng som alla brinner för skrivandet. Vilken glädje. De två ansvariga var Åsa Foster och Therése Granwald,  båda inspirerande och lätta att förstå. 
 
Vi fick en skrivuppgift för inlämning den 7 maj och till Novelltävlingen planerar jag att skicka in ett bidrag. Det blir ett bra mål för mig. Texterna, max 6 000 nedslag, inkluslve blanksteg, skall skickas in senast 22 juli. Temat lyder: 20-tal. 
 
Länge har jag trasslat in mig i alldeles för mycket material och jag har haft svårt att begränsa mig. 
Så länge låter jag nu alla mina anteckningar ligga till sig och fokuserar istället på kortare berättelser. 
Kanske är novellen det bästa för mig? 
 
Litteraturhus Lund ordnar i september en Novellfestival, på Skissernas Museum i Lund. Om nu Corona tillåter detta förstås (?). På festivalen presenterar man vinnaren av Novelltävlingen. 
 
Dagen har varit otroligt fin, trädgårdsarbete från förmiddag till kväll. Ida Fia har rensat i jordgubbslandet och planterat små plantor av skott hon tog från moderplantor. Vi vill ha jordgubbar hela sommaren om möjligt. 
 
 
 
 
Samtliga bäddar är nu klara, utgrävda, luftade, gödslade och de har fått ny fin jord. I veckan, efter jobbet, är det dags för grönsakerna. Jag skall också måla planteringslådorna med Falu Rödfärg, bra skydd. Frestelsen blev stor när jag var på Flyinge Plantskola, jag kom också hem med jätteverbena, akleja, solhatt och anisisop. 
 
 
 
 
Jag fick vimpeln på plats och fågelskrämman får jag ordna nästa helg. Barnen i byn saknar Anna Märtas fågelskrämma, som satt på en stol vid körsbärsträdet. Jag har lovat dem, barnen, att en ny fågelskrämma är på gång. Det finns många barn i vårt kvarter, till min hund Siris stora glädje, hon älskar barn. Igår blev vi vänner med Aston, kanske 7 år, som bor en bit bort. Han hade byggt en koja, som vi gärna får hålla koll på. När den är färdigt skall det vara två rum, Aston har spännande planer. Härliga barn!