Det tog mig (oss) mer än fyra år att förverkliga drömmen om att flytta till Toscana. Om min mor Hjördis inte blivit sjukare i sin Alzheimer, då kunde vad som helst inträffat de sju månader vi planerade att bo strax utanför Pisa. Boendet var kontrakterat, jag var tjänstledig och dottern Ida Fia kunde arbeta på distans.
Nu blev det inte så, vi fick istället, med andan i halsen köra hem för att vara i trakterna kring Lund för att backa upp mormor och Värpinge demensboende.
Det är inget vi ångrar, tvärtom förstås. Vi fick vara med den sista tiden och när pandemin kom fanns ingen återvändo. Vi blev platsbundna.
Nu förstår vi att pandemin inte släpper greppet och vi får lära oss att leva med oron och ovissheten.
För att hålla modet uppe håller jag fast vid mina drömmar - i första hand om att återvända till Italien (Toscana) och i andra hand till södra Frankrike.
Om du har missat mina inlägg från augusti 2019 (?) då hittar du ett par här:
I väntan på bättre tider är jag så glad för Himlatorp, det var huset som hittade oss. I januari var vi här på visning och idéen var då att jag skulle köpa det på egen hand - men det gick inte. Vi flyttade till varsin lägenhet i Ystad/Lund där vi på olika sätt inte trivdes, det var nog inte meningen. Himlatorp var fortfarande till salu och vi tog kontakt med mäklaren. Så gick det till.
Denna söndag blev superfin med sol och en härlig känsla med en dag för utearbete. Jag provade den nya vedklyven, jag är inte så glad för yxor, när man är ensam på stället då får man tänka lite säkerhet. Kindling Cracker Original vill jag varmt rekommendera, lätt att använda.
Vi har också skaffat brand- och inbrottslarm i huset, våra hundar Signe och Siri kan ju inte riktigt klassas som vakthundar (fniss).
Ett larm som går direkt till Larmcentral känns tryggt när vi är ensamma på torpet. Framförallt brandlarmet kanske - nu när vi eldar varje dag.
Ledsamt nog fick vi inte den bästa ingången i vår relation till Himlatorp - men vi arbetar vidare med frågorna. Skorstenarna får sina nya "kragar", Folkes Bygg har vi konsulterat för förbättringar i källaren och vi ger oss inte - vi skall göra vårt bästa för detta fina hus. Det är verkligen värt att bevara.
Längtan är stor till första våren här, raderna av bärbuskar väntar in våren, kryddträdgården ser idag lite vissen ut, men allt finns här, allt som man kan önska sig.
Till julhelgen väntar vi ny snö - och idag var det nästan lite vårkänsla - snabba kast.
Vi har gott om tomtar på loftet och granen flyttade in tidigare än någonsin.
Tre trallande individer firar jul tillsammans - i gott sällskap med Signe & Siri förstås.
Kommentera