Flyttlasset går om mindre än två månader och troligt är att jag i övergången köper en lägenhet i min gamla hemstad Lund. Jag envisas med att hitta hus som jag inte får eller kan köpa. Knepigt vill jag säga. Jag är ganska duktig på att släppa känslan när det är kört, men om jag tittar på mina bilder på huset utanför Nora, i Kåfallstorp, då får jag fortfarande hjärtklappning. Men som sagt, det är bara att släppa och gå vidare.
 
Så är det med allt som gått galet i livet; lägg det (känslan, det dåliga samvetet, kärleken, sveket, frågorna) på bordet och ta dig en titt. Gör din reflektion/analys och försök att förstå. Gå sedan vidare. Det är viktigt, annars dör du, du måste gå vidare. Du kan ibland vända dig om för att inte glömma, men du måste gå vidare. För din egen skull. Kanske också för andras.
 
 
 
 
Jag hittade ett hus vid foten av Ryssberget, på gränsen mellan Skåne och Blekinge län. Det låg på Himmelriksvägen 100 och jag har redan varit där vid tre olika tillfällen. Jag tror att jag har berättat för er om mitt första besök och vid det andra var dottern Ida Fia med mig. Hon höll med om att det är en fin plats. Det var den 2 januari och när vi stod där utanför huset kom åter igen ryttare till islandshäst. I trakterna kring Håkanryd och Råby finns det många gårdar med islandshästar och säkerligen goda möjligheter att hyra in en häst om man så skulle önska. Outstanding ridterräng vill jag säga i dessa fantastiska skogar. 
 
 
 
 
 
 
När vi nu träffade mäklaren den 5 januari var vi rustade med ny information som gav vid handen att huset ligger på arrenderad mark, på ofri grund. 
 
En fastighet på s k ofri grund går i princip inte att belåna då det saknas möjligheter att pantskriva huset. Eftersom jag inte har ett par miljoner på banken behöver jag ett bolån och det blir svårt. 
 
Jag har kontaktat markägaren (Trolle Ljungby AB) för att fråga om möjligheterna att friköpa tomten, det vore ju bäst och säkrast för framtiden. Om detta inte går (?) då kan man be markägaren att inteckna arrendetomten som då kan pantsättas och ge ett bolån på 60%. Jag väntar på deras svar här efter helgerna. Det hela ser mörkt ut, det kan t o m jag erkänna. 
 
I våra trakter är det nog inte så vanligt att en fastighet ligger på ofri grund men jag förstod av mäklaren att det är ganska vanligt i området kring Bromölla och Sölvesborg.  Vad jag förstår så är just Trolle Ljungby en av de största markägarna i Skåne/Blekinge och då ligger ju förstås lilla Himmelriket just på sådan mark (!).  Det är stor skillnad på att köpa ett litet sommarhus på ofri grund för en halv miljon, det kan man nog klara - men detta huset är i överkant dyrt. 
 
Jag har nu börjat vänja mig vid att inte få följa den plan jag önskar; efter fyra års planering för Toscana flyttade jag men fick sedan hasta hem igen då min mor blev sjukare. Snabbt var pandemin på plats för att stanna. Är det kanske det som menas? Med min otur härhemma? Att jag om några år ändå borde följa planen söderut? I Italien och Frankrike vimlar det av fina och ärliga gedigna stenhus, klimatet är klart bättre och en närhet till Medelhavet gör ju inte så ont. Husen får man dessutom köpa för halva priset. När jag har stångat mig öm i pannan för hus härhemma och inte lyckas kan det kanske betyda något (?). Ack ja. 
 
Nu packar jag åter igen, efter bara ett år, kartonger och denna gång måste jag gallra skarpare än någonsin,  om jag nu måste mellanlanda i en lägenhet. Hemska tanke. Hur skall jag stå ut?
 
Mmmm jag har husbilen och kan förstås fly staden, och ta mig till skogen eller havet på ledig tid. 
 
 
 
 
 
 
Av den italienske tomten fick jag med posten en egen vattenkokare, den jag använder nu är inte min och den reser med dottern Ida Fia till de fina kvarteren i Ystad. Tänk att jag skall flytta hemifrån och får en present med posten. Spännande! 
 
 
 
 
 
 
När jag nu packar så har vi målningar av konstnären Göran Sveningzon som gärna avyttras, hör av er om ni är intresserade. Det finns totalt sex tavlor i olika storlekar. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej