Men så är det, om man en gång snöat in på byggnadsvård är det svårt att skaka av sig. Vi har renoverat hus sedan våren 1980 då första huset, ett hus (sent 1800-tal) som kyrkan i Holmby tidigt använde som skola för bygdens barn. Huset låg intill kyrkan i Holmby och det blev vårt första projekt. Vi (Anders och jag) träffades i november 1979 på Arkitektskolan i Lund och köpte huset våren 1980 med inflytt i april månad.
När vi 1993 återkom från åren i Bryssel köpte vi Ola Hans Gård som verkligen behövde stor omsorg och ett stort kunnande. Anders, som var arkitekt, var experten i vår familj och jag skolades in efterhand. I takt med att våra tre barn växte upp till rediga medborgare kunde jag alltmer gå in och ge stöd i renoveringen på gården. Jag satte kalkdeg, målade, tillsammans med döttrarna, stall och loge, målade fönster och dörrar på boningshuset, med Ottossons linoljefärg förstås. Vi tog fram kullerstensgården som var täckt med ett tjockt lager jord och gräs. Mmmm, tufft arbetet vill jag säga.
När jag sedan längtade längre ut i naturen köpte jag 2008, på egen hand, gården Trillabakka vid Vombsjön. Renovering var påbörjad i det grova men mycket arbete låg framför oss: stallet renoverades, lagården in mot innergården brädades om, Hönsahuset och vi förfinade boningshuset.
Vi påbörjade också sista året att ta fram kullerstensgården, tyvärr hann vi inte bli klara innan flytt hösten 2019.
Trillabakka Gård har en egen hemsida med berättelser och bilder:
Mellanlandningen på Skårebacken, Sövestad, utanför Ystad gav inte mersmak, huset var alldeles för ungt, byggt 1938. Där stannade jag i växten som byggnadsvårdare och blev på kuppen frustrerad.
Det jag lärde mig på Skårebacken var trädgård och odling, det tar jag med mig nu till Himlatorp.
Himlatorp lär bli en av de större utmaningarna för mig, för att få stöd och råd har jag blivit medlem i Byggnadsvårdsföreningen. På torsdag i nästa vecka har vi ett möte med Folkes Bygg för att lösa jordkällarens alla svaga punkter. Vi har på egen hand täckt med presenningar för att skydda huset nu när det regnar nästan varje dag. Luftavfuktare av större modell är installerad och den har nu sänkt fuktigheten till ca 70% (från 87%). Naturstensmuren måste repareras, dränering ses över (om den än finns). Plåtslagare har vi hittat för att förbättra skyddet kring skorstenarna, där det ju regnar in. Nu måste vi agera snabbt för att skydda huset!
Mitt i all denna röra blir jag ändå lycklig över platsen och huset, utsikten från min lilla toalett på ovanvåningen kan jag inte klaga på. Naturen som är så mäktig finns alldeles inpå knuten.
Min livlina = naturen. djuren och ett gott sällskap.
Kommentera