Jag har inte hunnit hämta mig - från det fina programmet om Ingegerd Råman. En stor konstnär som arbetar i lera, glas, bambu och andra fina material. Jag blev så lugn i hjärtat och har inte hunnit hämta mig.
Ingegerd Råman är tio år äldre än mig (73 år) och jag känner stor respekt. Hon får mig att fundera. Vad i himmelens namn skall jag pyssla med? Jag blev så sugen på en egen ateljé, en egen plats. Jag vill lära mig nytt och trampa upp nya stigar.
Jag blev inspirerade och körde igår eftermiddag, efter jobbet, till Holmby och "galleriet". Det kan där finnas en drejskiva och en ugn som söker nytt sällskap. Gamla vänner finns kvar i byn, Ulla och Amanda med sin lilla familj.
Patrick Lendelund, som med sin familj köpte våra två hus i Holmby kyrkby, kring 1994/95, bor kvar. Det stora huset var byns första skola och in på lilla grusvägen låg "undantaget" som vi köpte loss av grannen. Superfina och genuina hus. Härligt att familjen Lendelund trivs så bra.
Patrick har ett intresse för "gamla ting" och har en butik i byn som jag varmt kan rekommendera, väldigt humana priser vill jag säga. Det finns möbler, dörrar, fönster och småting. Hemsidan är uppdaterad och fräsch www.lendelundens.se
K-Special är ett av mina favoritprogram, jag har ingen TV - men de finns att se på SVT-Play.
Ett annat av programmen som gett mig mycket är K-Special om den israeliske konstnären Dani Karavan, skulptören som aldrig blev nöjd.
En fin berättelse om en man som skapat rum och är lika nojig som jag när det gäller platsen. Mellanrummen som är så viktiga, inte bara i arkitekturen och konsten utan också i skådespeleriet, du måste våga vila i andningen, du måste lita på betraktaren. Du måste lita på det tomma rummet - mellanrummet. Snurrigt - säkert.
Ibland var han ilsken över att man inte skötte om hans fina platser och konstverk, frustrerad blev han. Han blev äldre och rädd, rädd för att glömma. En fin man som fick vara med väldigt länge.
Två fina porträtt av två äldre konstnärer - all respekt för dem båda, Ingegerd och Dani.
Kommentera